Om springern
Tillbaka
En rastypisk Engelsk Springer Spaniel är en stark, aktiv men
ändå lugn och lättdresserad hund. Den är känd som jägarens hund framför andra
p.g.a. sin mångsidighet. Samtidigt är den en utmärkt familjehund, då dess
jaktsätt kräver en följsam hund. Springern är mycket läraktig, mån om att göra
sitt bästa och att vara ägaren till lags. Springer Spanielns förmåga att lära
bestyrks också av att den med fördel kan meriteras i lydnadsringen. Till sättet
är Springern mjuk och följsam, även om andra karaktärer förekommer, varav följer
att man vid dressyren uppnår bästa resultat om man inte använder för hårda
metoder. Känner den sig inte uppskattad kan den tappa arbetslusten eller bli för
självständig.
Engelsk Springer Spaniel är en kraftfull hund med relativt
stort behov av motion och är således inte någon hund som mår bra av att endast
koppelrastas på stadspromenader. De mest önskvärda färgerna är: svart-vit,
svart-vit och tan, brun-vit eller brun-vit och tan. Pälsen är relativt
lättskött, men dock bör påpekas att Springern är en hund, som förutom den
dagliga vården, skall trimmas med jämna mellanrum. Då Springern har relativt
tunga öron, måste man ägna viss omsorg åt skötsel av dessa. Klippa ur håret på
sidan av öronlappen och runt örat, samt torka ur det varje gång hunden badat
eller på annat satt blivit våt i öronen.
Jaktsätt:
Springern är en stötande och apporterande jakthund. Den skall
ha ett naturligt zick-zack-mönster, beroende på terrängtypen, söka av området
framför jägaren samt markera viltvittring och stöta upp vilt inom skotthåll för
denne, vilket för hagelskytten motsvarar högst 25 meter. Den stötande hunden
skall även kunna följa en viltlöpa. När vilt stöts upp, skall hunden stanna och
när vilt fällts, skall den på förarens kommando apportera. Apportering sker
såväl på land som i vatten. Vid skadskjutning skall hunden följa det skadade
viltet och apportera till jägaren. Springern används huvudsakligen till varje
form av fågeljakt samt vid jakt på hårvilt som vildkanin och hare. Springern
används också ofta, även om det inte är dess främsta arbetsfält, vid jakt i små
skogs-såtar för att stöta ut klövvilt och som eftersökshund.
Källa: Springer klubben.